Snart smäller det

Det är över ett år nu som jag bestämde mig för att jag skulle åka till USA och ännu har jag inte kommit iväg. Väntan på den dan jag inte vet när den kommer är alldeles för lång, alldeles för komplicerad att förstår. Jag vet inte vad jag ska se fram emot. Jag vet inte vad som kommer att hända, jag vet ingenting. Framtiden känns alldeles för komplicerad för att jag ska våga hoppas på något. Jag vill inte ha några förväntningar inga förhoppningar inga tankar. Men när vänner frågar "vart ska du?" kan man bara svara "ingen aning" och försöka le men inombords vill man bara veta. Vad är det egentligen man lämnar hela sitt liv för? Jag vet inte men jag kan inte låta bli att önska och att hoppas på att idag är dagen då jag får min familj.
Kommer jag bo här: 
.... eller kanske här...
Skämt åsido tror jag inte att jag kommer hamna i något av dessa hus. Jag tror och hoppas på att jag kommer hamna hos en riktig Amerikans familj som kommer vara snälla mot mig och ta hand om mig som jag är en del av familjen. Jag hoppas att jag kommer att hamna i en bra skola där jag får mycket vänner och kan vara med i många olika sporter. Jag hoppas på att jag får åka snart. Är så taggad på ett helt nytt äventyr även om jag inte vet någonting.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Helen i USA -

High School 2011-2012

RSS 2.0