Bered på ett flummigt inlägg?

Om en vecka fyller jag 19, ja hela 19 år. Det betyder att jag har varit 18 ett helt år. Jag kommer att ha levt hela det där året där folk säger "jo men när jag var 18 då träffade jag mitt livs kärlek", "när jag var 18 så startade jag eget företag". Även om jag redan har passerat det året känns det som om jag inte är där än. Det känns som om jag är 16 år och kommer att fylla 17. Kanske är det livsstilen här och att det är svårt att leva självständigt som 18-19 årig. Man tar beslut med familjen och lyder regler. Vist det är inget fel med det men det är inget någon 19 årig i Sverige är van vid. Igår så fick jag mina flygtider hem igen. Kommer att åka hem 27/6-12 alltså har jag 3 månader och 1 vecka kvar här. Känns som att jag kommer att åka hem om bara nån vecka och att det allt är över snart. Har precis flyttat till min nya familj och sen ska jag åka hem? Det är svårt att tänka på tanken att åka hem. Kommer att sakna alla nya vänner här som jag precis har lärt känna. Kommer sakna gemenskapen i skolan, ja en massa saker. Istället ska jag tillbaka hem till mitt riktiga hem och fortsätta leva livet på riktigt där jag måste jobba och få bra betyg. Känns konstigt men bra. Vill hem, saknar alla och allt men vill inte börja sakna det jag har gjort här. Har kämpat så hårt för att ha ett bra liv här som jag trivs i och sen så ska jag bara ge upp allt och åka hem. Kommer inte att få vara "the foreign" längre. Kommer bara att vara vanlig Svensson i en Svensson skola med Svensson jobb. Ne jag vill vara speciell och intressant. Det får bli mitt nästa uppdrag när jag kommer hem. Sticka ut och följa mina drömmar vad de nu än kan vara.

Knallblåa byxor är jag ensam om att äga i hela min skola med 900 studenter, häftigt va? Förutom att jag är den enda svensken då.

//Helen