På G
Pratade precis med EF och det verkar som om det är något på G nu. Hoppas på placering inom narmaste dagarna då det är dags att åka iväg snart! Vill bara komma iväg och börja uppleva allt nu.
Min kompis isabell har fått sin placering, hon ska bo hos ett ungt par med två små pojkar i Nebraska. Oooh, snart är det min tur!
// Helen
USA 2008
Här bodde jag i USA 2008!
Första gången jag var i USA var 2008, då var jag där på en språkresa. Jag bodde i värdfamilj mellan LA och SF i en stad som hette Templeton. Dom var jättesnälla mot mig och jag lärde mig otroligt mycket! Vi åt dounuts till frukost, hade två poolpartyn gick på minst 3 poolpartyn, åkte på en campingtur. Den resan var helt fantastisk och något jag kommer minnas resten av mitt liv. Nu är det dags igen, dock lite större äventyr i mycket större skala. Jag försöker att inte ha några förväntningar då jag inte vet någonting om hur mitt år kommer att bli. Det gör det mycket svårare också att se fram emot och verkligen förstå att snart kommer jag åka iväg. Men 2008 var jag i Kalifornien, så där har jag redan varit. Jag har sätt alla sevärdheterna där, jag har upplevt glamoren. Nu vill jag uppleva det riktiga USA. Jag vill bo i en stat någonstans mitt i där de är äkta Amerikaner där jag kan uppleva allt vad de nu kan innebära.
" Little girls from Sweden
Dream of silver screen quotations
And if you want these kind of dreams
It's Californication "
Dream of silver screen quotations
And if you want these kind of dreams
It's Californication "
// Helen
Dags att börja blogga på riktigt
Nu när det börjar närma sig ska jag börja blogga på riktigt.
// Helen
Jag ska försöka uppdatera bloggen så ofta som möjligt för att det ska bli roligare för mina vänner att följa vad jag gör samt för mig att sedan kunna gå tillbaka och läsa om mitt fantastiska äventyr. Förhoppningsvis hittar blivande utbytesstudenter hit och kan hitta insperation, få stöd och tips från bloggen också.
// Helen
Uppskjutet avresedatum
EF ringde mig för ca en vecka sen... De har inte hittat någon placering till mig än så jag kommer inte att åka det datumet jag fick från början. Får se när det blir av, är så otålig nu!!!
// Helen
I väntan på min resa till USA har jag hunnit med lite saker i alla fall. Jag var i England två veckor vilket var superkul. Fick göra massa roliga saker med barnen samt umgås med ledare från hela världen, verkligen två minnesvärlda veckor. Jag har även varit på öland i en vecka. Var så otroligt trött efter England så sov konstant, men det var skönt att vila upp sig.
Nu har jag inget planerat fram tills jag åker till USA vilket jag ju inte vet när det är... Mina två kompisar Isabell och Rebecka som också ska åka till USA på High School så det känns skönt att inte vara ensam om det. :)
// Helen
Preliminärt avresedatum
Hej
Helen =)
Har nu fått mitt preliminära avresedatum, YES äntligen! Så förhoppningsvis bär det av till staterna 2-4 Augusti. Ska nog få min familj snart också eftersom att avresan är så pass nära in på nu. har dock haft svårt att sova vissa nätter nu, jag rullar runt i sängen hela natten och tänker bara på när jag kommer att få min familj. Känns jobbigt att det ska ta så lång tid! Känns som att det ändå är en del av upplevelsen att lära känna dem lite innan och så dem hinner planera för att jag ska komma.
Innan avresan ska jag åka till England för att vara ledare där för EF också så klart, det är barn mellan 10-14 som jag åker som juniorledare för. Ska bli skönt att ha nått annat att tänka på en USA och också väldigt spännande :)
Helen =)
Snart smäller det
Det är över ett år nu som jag bestämde mig för att jag skulle åka till USA och ännu har jag inte kommit iväg. Väntan på den dan jag inte vet när den kommer är alldeles för lång, alldeles för komplicerad att förstår. Jag vet inte vad jag ska se fram emot. Jag vet inte vad som kommer att hända, jag vet ingenting. Framtiden känns alldeles för komplicerad för att jag ska våga hoppas på något. Jag vill inte ha några förväntningar inga förhoppningar inga tankar. Men när vänner frågar "vart ska du?" kan man bara svara "ingen aning" och försöka le men inombords vill man bara veta. Vad är det egentligen man lämnar hela sitt liv för? Jag vet inte men jag kan inte låta bli att önska och att hoppas på att idag är dagen då jag får min familj.
Kommer jag bo här:
.... eller kanske här...
Skämt åsido tror jag inte att jag kommer hamna i något av dessa hus. Jag tror och hoppas på att jag kommer hamna hos en riktig Amerikans familj som kommer vara snälla mot mig och ta hand om mig som jag är en del av familjen. Jag hoppas att jag kommer att hamna i en bra skola där jag får mycket vänner och kan vara med i många olika sporter. Jag hoppas på att jag får åka snart. Är så taggad på ett helt nytt äventyr även om jag inte vet någonting.
